Sverige hör till de europeiska länder som investerar mest i vatten- och avloppsinfrastruktur. Trots det skulle det med dagens förnyelsetakt ta 196 år att förnya en mängd dricksvattenledningar motsvarande hela det svenska nätet. Det visar en ny europeisk analys från Sweco.
Sveriges VA-system står inför ett omfattande och långsiktigt investeringsbehov.
I rapporten Transforming Europe’s Water Infrastructure har Sweco analyserat investeringar och förnyelsetakt i Europas vatteninfrastruktur.
För Sverige sticker två siffror ut.
De årliga investeringarna i vatten- och avloppsinfrastruktur uppgår till 187 euro per invånare. Det europeiska genomsnitt som används i rapporten är 82 euro per invånare.
Det motsvarar omkring 2 100 kronor per svensk och år, jämfört med cirka 930 kronor i det europeiska genomsnittet.
Samtidigt är förnyelsen av det svenska dricksvattennätet långsam.
Om den förnyelsetakt som redovisas i rapporten förblir oförändrad skulle det ta 196 år att förnya en mängd ledningar motsvarande hela Sveriges dricksvattennät.
Stora skillnader mellan länderna
Skillnaderna mellan de europeiska länderna är stora.
I Danmark motsvarar förnyelsetakten 123 år och i Nederländerna 137 år. Norge ligger på 167 år medan Belgien, med 91 år, har en betydligt snabbare förnyelsetakt.
I andra änden finns bland annat Polen med 556 år och Finland med 769 år.
Sweco betonar att siffrorna inte beskriver hur länge ledningarna förväntas hålla eller den generella kvaliteten på respektive lands vattenförsörjning.
De ska i stället ses som en indikator på hur snabbt ledningsnäten förnyas om dagens takt består.
Pengarna ska räcka till mer än ledningsbyten
Att Sverige både investerar mycket och samtidigt har en långsam förnyelsetakt kan vid första anblick framstå som motsägelsefullt.
Men investeringarna omfattar betydligt mer än byte av befintliga dricksvattenledningar.
VA-organisationerna behöver samtidigt investera i bland annat ökad kapacitet, vatten- och avloppsrening och klimatanpassning. Äldre anläggningar ska dessutom klara förändrade förutsättningar när det gäller klimat, vattenkvalitet och beredskap.
Det innebär att den totala investeringsnivån inte automatiskt säger hur snabbt befintliga ledningsnät förnyas.
Data ska styra investeringarna
Sweco pekar på behovet av att prioritera investeringarna utifrån både anläggningarnas tekniska skick och vilka konsekvenser ett eventuellt fel skulle få.
En äldre ledning behöver inte nödvändigtvis vara den mest kritiska. Ett fel på en yngre ledning som försörjer samhällsviktig verksamhet kan få betydligt större konsekvenser.
Digitalisering får därför en viktig roll.
Sweco lyfter användningen av data, digitala verktyg och AI för att bättre kunna prioritera åtgärder och investeringar. Samtidigt behöver cybersäkerheten integreras redan från början.
Värnamo analyserar pumpstationerna
Ett svenskt exempel finns i Värnamo kommun.
Där används drift- och energidata för att jämföra pumpstationernas energiprestanda. Genom analysen har stationer med betydligt sämre energieffektivitet än jämförbara anläggningar kunnat identifieras.
Det ger VA-organisationen bättre underlag för att avgöra var åtgärder kan ge störst effekt.
Rapporten lyfter även Vivab, Vatten & Miljö i Väst, som exempel på hur olika VA-lösningar kan jämföras över långa tidsperioder. För reningsverken i Okome och Köinge har centraliserade och lokala lösningar analyserats ur ett 50-årsperspektiv.
Europeiskt investeringsgap på 23 miljarder euro
Utmaningen är inte begränsad till Sverige.
Swecos analys pekar på att EU behöver investera omkring 23 miljarder euro mer per år i vattensektorn för att möta behoven från bland annat åldrande infrastruktur, klimatförändringar och skärpta krav.
För den svenska VA-marknaden innebär utvecklingen en långsiktigt stor efterfrågan på allt från ledningsförnyelse och entreprenader till pumpar, ventiler, mätteknik, läcksökning, automation och digitala beslutsstöd.
Samtidigt blir prioriteringen av investeringarna allt viktigare när kommunala VA-organisationer ska finansiera både underhåll av befintlig infrastruktur och nya krav på kapacitet, rening, klimatanpassning och beredskap.
Källa: Sweco, Transforming Europe’s Water Infrastructure, Urban Insight 2026. Uppgifterna om förnyelsetider och investeringar bygger enligt Sweco huvudsakligen på data från EurEau 2026.
