När kommuner bygger nya vattenverk kan det finnas skäl att inte avveckla de gamla anläggningarna helt. Äldre vattenverk och vattentäkter kan i vissa fall bli en extra reserv när den ordinarie vattenförsörjningen slås ut vid en kris eller ytterst krig.
Sveriges VA-system behöver bli bättre rustade för allvarliga störningar. Ett sätt kan vara att tänka om kring anläggningar som inte längre behövs i den normala driften.
Ulf Thysell, strateg för klimatanpassning och civil beredskap på Svenskt Vatten, har nyligen lyft möjligheten att behålla vissa äldre VA-anläggningar av beredskapsskäl.
När ett nytt och större vattenverk ersätter en äldre anläggning behöver kommunen alltså inte automatiskt göra sig av med all gammal kapacitet.
I vissa fall kan äldre anläggningar i stället bidra till redundans om den ordinarie produktionen får problem.
Reservkapacitet får större betydelse
Frågan ligger nära de förslag som presenterats i den statliga utredningen Ökad VA-beredskap, SOU 2024:82.
Utredningen tillsattes för att undersöka hur Sverige kan säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster under kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Även ett förändrat klimat ingår i bakgrunden.
Bland förslagen finns krav på beredskapsplanering och reservkapacitet för kommunala vatten- och avloppsanläggningar.
Utredningen pekar också på att kommunerna bör se över sitt behov av reservvatten och att arbetet med att skydda både befintliga och framtida vattentäkter behöver stärkas.
Det innebär inte att staten föreslår att kommunerna generellt ska behålla gamla vattenverk. Den möjligheten är ett resonemang som Svenskt Vattens Ulf Thysell har lyft inom den bredare diskussionen om redundans och beredskap.
Gamla anläggningar kan bli en resurs
För en kommun kan en äldre anläggning innebära mer än själva byggnaden och den tekniska utrustningen.
Det kan exempelvis finnas en användbar vattentäkt och annan infrastruktur kopplad till anläggningen. Om delar av detta går att bevara kan det i vissa fall skapa ytterligare handlingsutrymme vid en allvarlig störning.
Samtidigt kostar det pengar att hålla äldre anläggningar i ett skick som gör dem användbara. Kommunerna behöver därför väga kostnaden mot värdet av den extra redundansen.
Frågan blir särskilt aktuell när stora investeringar görs i nya och större VA-anläggningar.
Mer än reservvatten krävs
Beredskap handlar samtidigt om betydligt mer än att ha ytterligare en vattenkälla.
VA-verksamheterna är beroende av bland annat el, drivmedel, reningskemikalier, reservdelar och reparationsutrustning. Den statliga utredningen pekar på flera av dessa områden som viktiga för att VA-systemen ska fungera även under störda förhållanden.
Sverige behöver också stärka byggnads- och reparationsberedskapen för de allmänna vattentjänsterna.
Svenskt Vatten har i sitt arbete kring VA-beredskap dessutom lyft behovet av bland annat reservkapacitet och kommunala beredskapsplaner.
För VA-organisationerna innebär utvecklingen att redundans får en allt större betydelse när framtidens system planeras.
Och ibland kan en del av lösningen redan finnas på plats – i en anläggning som annars hade avvecklats.
Källor: SOU 2024:82 Ökad VA-beredskap, Regeringskansliet och Svenskt Vatten.
