Den svenska biogasproduktionen ökade med drygt 12 procent under 2025. Avloppsreningsverk och samrötningsanläggningar står tillsammans för 80 procent av produktionen – samtidigt ökade mängden gas som facklades kraftigt.
Sverige producerade 2 688 GWh biogas och biometan under 2025. Det är en ökning med 293 GWh, motsvarande drygt 12 procent, jämfört med året innan.
Det visar ny officiell statistik från Energimyndigheten.
För VA-sektorn är siffrorna särskilt intressanta. Samrötningsanläggningar och avloppsreningsverk står tillsammans för 80 procent av den svenska biogasproduktionen.
Över hälften av landets biogas produceras vid samrötningsanläggningar, där produktionen ökade med 16 procent under året. Här används exempelvis matavfall, gödsel och restprodukter från livsmedelsindustrin som råvara.
Två tredjedelar uppgraderas till biometan
En stor del av den producerade gasen förädlas vidare.
Under 2025 uppgraderades 1 805 GWh biogas till biometan, en ökning med 11 procent jämfört med året innan. Det motsvarar ungefär två tredjedelar av den svenska produktionen.
Vid uppgraderingen avskiljs bland annat koldioxid och föroreningar från biogasen. Biometanen kan därefter användas som fordonsbränsle, matas in på gasnät eller användas för att ersätta naturgas inom industrin.
Produktionen av flytande biometan ökade samtidigt med 31 procent till 331 GWh.
265 GWh biogas facklades
Samtidigt som produktionen växer ökade även mängden gas som inte kunde nyttiggöras.
Totalt facklades 265 GWh biogas under 2025. Det är en ökning med 42 procent jämfört med föregående år och motsvarar omkring tio procent av den svenska produktionen.
Fackling innebär att gasen förbränns utan att energin tas till vara.
Enligt Energimyndigheten kan fackling bland annat bero på problem med gaskvaliteten när nya anläggningar tas i drift, brist på avsättning eller att det saknas lokal lagrings- eller uppgraderingskapacitet.
Utvecklingen pekar samtidigt på en teknisk utmaning för branschen när produktionen ökar: att skapa tillräcklig kapacitet för att lagra, uppgradera och använda den gas som produceras.
Reningsverken blir energiproducenter
Biogasproduktionen visar hur avloppsreningsverk i allt större utsträckning kan betraktas som resurs- och energianläggningar snarare än enbart anläggningar för rening av avloppsvatten.
Vid rötning kan organiskt material i avloppsslam omvandlas till biogas som därefter kan användas för exempelvis värme och el eller uppgraderas till biometan.
Det skapar också en marknad för teknik kring bland annat rötkammare, gasuppgradering, kompressorer, lagring, processautomation och mätning.
Samtidigt produceras ytterligare en resurs i processen – rötresten.
Fyra miljoner ton blev gödningsmedel
De svenska biogasanläggningarna producerade totalt 4,3 miljoner ton rötrest under 2025.
Av detta användes omkring 4 miljoner ton, motsvarande 93 procent, som olika typer av gödningsprodukter inom jordbruket.
Vid vissa anläggningar behandlas rötresten vidare genom exempelvis avvattning. Resultatet kan bli en fast fraktion som är rikare på fiber och fosfor och en flytande fraktion med högre koncentration av kväve.
Utvecklingen knyter därmed samman vattenrening, energi och återvinning av näringsämnen.
